RSS Feed

‘Producerat & Publicerat’ Category

  1. Manna från himlen

    mars 22, 2012 by Martin

    Imorgon får mina nioåriga adepter iPads att använda i undervisning, en per hjälte. Undertecknad listar softa grejer vi ska göra ASAP and happily forever after:

    - Dokumentera arbete som radio i GarageBand. Ingen bild betyder att man måste använda ett språk fullt med adjektiv och prepositioner. Fett plus är att göra egen jingel samt klippa bort pauser och ”ehhh” så att man låter proffsig.
    - Skriva på Flygelböcker efter varje lästillfälle för att på riktigt dokumentera läsprocessen.
    - Sätta vårt romanprojekt Monstret i Book Creator och se till att så många som möjligt laddar ned våra eminenta e-böcker i iBooks och läser dem.
    - Videodagböcker i arbetet i iMovie. Portfolioarbete möter dokumentärfilm, vilket ska göra progressionen supertransparent.
    - Aldrig svära över inloggningar och konton som kör med fängelseregler, signerat Swedens finest som i DN tydligen snyftar en liten syndaflod för att alla hackar på dem så väldigt.

    Det inlägget kommer säkert att växa för jag får nya idéer varje dag…. Varje minut, kanske….


  2. Glassigt

    november 6, 2011 by Martin

    Tja! Här sitter jag och skriver omdömen i matematik? Då är det himlarna glassigt att ha en flik med detta gissel och en annan med Mattenauterna uppe. Pladask och tjong i medaljongen så har jag ett färdigprocessat underlag med sparade elevdiskussioner på avsnittet. Det ska vara lätt att jobba. Inte svårt. Hajar du?!


  3. ASAP

    oktober 30, 2011 by Martin

    Vi kikade på film. Den strömmades till min dator, studsade på den blankvita tavlan med nästan helt bortsuddade elevers whiteboard-klotter på och landade i ögonen på mina åk3or. De älskar svartvita filmer så jag älskar mitt ack så kära http://sli.se tills döden skiljer oss åt.

    Eftersom elever idag lever i en värld där ALLT är tillgängligt verv en ung herre efteråt med näven i vädret. Efter att ha tillskansat sig talutrymmet frågar han:

    - Var hittar man det här med alla filmer?

    Bifall från hela klassen. Jag förklarar att det är sli.se. Han undra om man kan gå in där och kolla på hur mycket film som helst? Nix. Det måste vara en lärare som loggar in. Elever får inte titta på film här, för hur i hela friden skulle det se ut. Då skulle ju eleverna lärt sig allt i förväg och vad i hela fridens namn skulle lärare göra då? Det håller ju inte.

    Han mumlade om att han hellre skulle tittat på sli.se, istället för youtube. Jag tänkte att jag skulle klappat honom på axeln och sagt att det kunde han få. Det är bara tre-fyra år på högskola och en fast anställning i Stockholms stad som krävs, Tja, eller att Medioteket släpper på elever. ASAP.


  4. Det nya sitta bredvid

    oktober 15, 2011 by Martin

    Mina elever använder Documents i Google Apps. Så… Varsågod marknadsekonomiska jätten Google, ta lite gratis reklam.

    De är nio år och bygger skills så fort. Det är fem klena veckor sedan det viktigaste för dem i en text var handstilen. I torsdags och fredags stod jag tittade ut över ett härligt landskap av föredetta skrivstilande nioåringar och kände en tro på att mycket är möjligt. De skrev om Bellman, gamla borgar som brinner upp, gamla felkonstruerade regalskepp och en hade på eget bevåg gett sig på ljushastigheten samt ljustrets hisnande avstånd.

    Hur har de då löst att de vill ha hjälp fortare än jag hinner backa dem? De använder såklart den ypperliga ”Dela dokument”-knappen som om den höll på att bli omoderna. De delegerar uppdrag mellan varandra, rättar, kritiserar och peppar. De samarbetar hela tiden och lär av varandra. …och lackar ur och kastar grejer på varandra när en av tre elever med redigeringsrättigheter ändrar hela texten till marginaljusterad-rosa-understruken-72pt.

    Jag hittar en elev snyftandes i den korta trappen sommleder ned i klassrummet. Jag rufsar lite i håret och frågar hur det är fatt?

    - Jag och Alexander och Clair skulle dela dokument alla tre och nu vill de inte göra som jag och då vill inte jag vara med och dom är tillsammans bara dom och det vill inte jag och vahettere då blev jag ledsen och ändrade teckenstorleken.

    Dela dokument – det nya ”sitte bredvid”.


  5. Jag har tur

    oktober 5, 2011 by Martin

    Jag har tur, jag. När jag skriver det här sitter jag på väg med järnhästen för att besöka en svensk skola. Varför? För att de vill lyssna på vad jag har att säga. Lilla jag, en enda liten lärare i Sverige. Jag tillhör Sveriges största arbetsplats där vi ibland jobbar ack så otacksamt i vår gigantiska myrstack, så vill någon helt plötsligt höra om mig. De tycker att jag gör något bra och vill höra på just mig. De vill att jag föreläser.

    Vad gör det med mitt arbete som lärare, att glassigt få pipa iväg för en ego-boost? Massor kan jag lova. Som min brorsa från en annan morsa, Josef, alltid säger: När man berättar om sig och sitt måste man alltid definiera vad man sysslar med. Varför gör jag det här? Kommer jag till en ny klass, ett Föräldrarmöte eller en föreläsningslokal med förändringshngrande kollegor och säger att jag använder en mattebok från valfritt förlag reagerar ingen. Säger jag att matteboken uteblir till förmån för annat haglar däremot frågetecken över mig. Jag måste svara på ”varför”. Jag måste värdera, ändra, tweeka ock kanske förkasta. Inget ”därför” i hela världen duger.

    Få har den förmånen att få föreläsa, det är absolut inte ens säkert att jag har det runt nästa krök i tiden. Jag är tacksam för det fina forum jag får nu, men jag vill fortfarande prata om mitt när det här är förbi. Jag vill fortfarande lyssna på andra, fråga, inspireras eller förkasta. Kan jag inte, med en ganska stor del av lärarkollegiet, få fördelen att föreläsa måste jag och de mina få andra forum sär vi kan prata med varandra. Vi behöver kolla in hos grannen.

    Vad blir då kontentan? Jo jag tycker vi ska använda mer tid till att fika och berätta för varandra om vår undervisning. Vad säger du, Major Björklund, fikas det inte väl lite på skolorna? Bastu? Golf? Lunch och relax på Yasuragi? Inte det? Men betänk då set här; Alla mina bra idéer får jag då. När jag vet att någon lyssnar. Precis som jag vill att mina elever har en riktig mottagare. Alla bra idéer som kommer underifrån skulle bli e förankrad skolutveckling. En riktig, inte en toppstyrd. Så kan Major’n få lite mer tid till Yasuragi och Golf. Uppenbarligen saknas tillfällen att svara på ”varför”.

    Blev det spretigt det här. Ja, men jag filade och åkte tåg samtidigt. Ni lyssnar ju, det räcker.

    Peace out


  6. Duka för en gäst

    september 24, 2011 by Martin

    När elever producerar och publicerar via internet med mig är det vardagsmat. Main stream. Vaniljglass, typ. Det är fortfarande lätt för dem att tro att det är inom institutionens blekt mintgröna väggar och lysrörssken, bland bänkar med klottrat ”Leila+Jens=Sant” och otvättade whiteboards. Vad skakar om dem då och får dem att lätta på gardinen och inse att vi inte ens är kvar på skolgården? Dorothy, what makes Kansas go bye-bye?

    Ett sätt är en gästbloggare, eller i alla fall en kontakt med omvärlden.

    I söndags träffade jag och Josef en riktigt vass illustratör från ett lika coolt förlag på Bokmässan. Vi pratade lite om hennes ungdomsböcker, sedan frågade vi helt fräckt om hon ville skriva ett inlägg på Tegelbobarn och ett på Flygelbarn.

    - Lätt! Sa hon och langade dessutom över två eminenta (har bara läst två kapitel i den ena, men det är fett än så länge) böcker som våra elever kan läsa.

    Sagt och gjort, fram med en iPad i montern och en poserad .jpg senare var det klart. Hon ställde en fråga till eleverna för att starta en dialog om bilder i böcker. Tack! Svenska för en vecka eller två framåt. Framför allt är det på riktigt. det är inte de- och rekontextualiserat som läromedelsbaserad undervisning kan vara. En riktig person med ett riktig proffesion som kommunicerar med eleverna, där kommentarsfältet på bloggarna kan lysa glödgat av möjligheter till att lära. Läs här, så får Du se!

    Kristina Alexandersson har tidigare lånat mina elever, blivit deras lärare för ett par minuter via internet och skapat dialog kring bloggar och böcker. Skåpmat, men ack så smarrig sådan. Läs här ska du se.

    En elev till mig för något år sedan tog sig igenom en roman. Hon skrev under tiden en fin läsprocess och avslutade med en fet recension. Ett år senare träffade jag författaren och bad henne att skriva en kommentar. Det blev ett mail istället. Gissa hur det kändes för en skolelev som trott att hon mest skolarbetade för sig själv och mina ögon när det saäger pling i inboxen och där står ett par pepprader från samma författare vars livsöde hon tagit del av och skrivit som. På riktigt! Så känns det.

    Så byt gärna klasser med varandra. Bjud in de som är intressanta för dina elever. Visa dem att skolarbetet är viktigt och på riktigt.

    Och du, behöver du ett inlägg från mig vilket Marie redan fått till sina elever kan jag bara säga; Bring it on!

    May the force be with you…